Jag läste för nåt år sedan att det hittats skyhöga värden av  arsenik i nån källa vid Glommersträsk och jag kom då att tänka på det sk " arsenikmordet i Glommersträsk" och sedan förstått att det antagligen inte alls var ett mord.

Att han som " mördades" antagligen drack ur en källa någonstanns när han var ute  i lappmarken som hade höga halter av arsenik, och sedan dog.....

Jag har tänkt på kvinnorna som dömdes för dessa mord i bland och även om mord är ruskigt så mår jag ännu sämre av att dessa 2 antagligen blev oskyldigt dömda.......

 

 

 

Först lite släktfakta och bakgrund och perssoner som var inblandade i dramat även om jag inte går alltför djupt in på alla släktband dem sinsimellan:

 

Pehr Käck gifte sig ju med soldat orres änka Kerstin Olofsdotter som hade 3 söner i sitt första gifte.

Den äldste sonen Per larsson född 1736  kom till Glommersträsk med sin mor, styvfar Käck samt syskon år 1857 och per och hans bröder Jon och Olof hjälpte Käck med att bygga där.Per larson  blev senare soldat i Yttervik Glommersträsk och fick soldatnamnet  Vikberg.När Per kommer tilbaka till Glommersträsk år 1799 efter sitt jobb som soldat fick han av Käck övertaga en av gårdarna. han hade även insynat ett nybygge i myrträsk som han överlät till förre corporalen Nils Nilsson Tysk för 100 daler kopparmynt = 5 kr o 50 öre

 

Vikberg kom att bli över 100 år och det var i Vikbergska gården arenikmordet ägde rum. Offret var ett barnbarn.

 

Vikberg fick endast en son Lars Persson f 1773 som kom att gifta sig med Anna Greta Johansdotter.

De fick 12 barn bla  sönerna Per och Johannes.

Lars var den största producenten av salpeter i byn och han  och sonen Per  var båda duktiga sämskinnsberedare och de färdades som sådans vida omkring i byarna.och hösten 1824 tillbringade han några dagar i Kusmark i detta ärende.Per var även en duktig och flitigt anlitad fiolspelare och arbetade med tjärtunnetillverkning.

 

Till saken hör också att flera i Vikbergska släkten haft krångel med magen och Käcks dotter Stina dog tillockmed av magbesvär.

 

Nu till historien:

16 November 1824 hittas den 27 årige Per Larsson Vikberg död i sängen.Han hade tidigare lidit av svåra magplågor.

Efter Pers begravning startade ett rykte om att Pers död nog inte varit naturlig. Ett rykte som slutligen nådde häradshövdingen karl fredrik Furtenbach i Fjällbinäs som vände sig till länsstyrelsen i västerbotten för tillstånd om obduktion och undersökning av Pers kvarlevor.

 

 

I  Juni 1825 anländer provincialäkare Genberg från Skellefteå till Arvidsjaurs allmänna kyrkogård där Pers kvarlevor grävs upp och läkaren tar prover från olika inre organ.

 

I Augusti medelar Genberg från Skellefteå att man funnit spår av svavelsyra och arsenik i Pers innanmäte.

 

15 Oktober 1825 samlas tinget i Arvidsjaur och hela 34 vittnen är kallade, de flesta från Glommersträsk.

2 personer är misstänkta för mordet på per Larsson Vikberg nämligen 2 kvinnor.

Den första är Pers svägerska Anna Stina Olofsdotter f 1801 gift med Pers bror Johannes.

Den andra är Anna Stinas moder Marta Larsdotter f  1763.

Motivet skulle vara att röja Per ur vägen så att Johannes skulle få arvsrätten till hemmanet i Glommersträsk.

Båda nekade till brottet.

 

Ärendet gick från Arvidsjaur till hovrätten och sedan vidare till Kungliga majestät med rekommendation om att kvinnorna skulle  förpassas till korrektionsanstalten i Stockholm dit även kvinnorna kom att hamna.

 

I Maj 1827 anländer  den 64-åriga Marta till centalfängelset på Norrmalm där hon beordras till enskild cell i väntan på bekännelse.

 

I Juni 1827 anländer den 28 -årige Anna Stina till samma fängelse. 3 månader senare avlider Anna Stina till följd av skörbjugg.

 

Modern Marta uthärdar hela 7 år i isolerinfscell innan hon avlider 6 Augusti 1834. Hon blev 73 år och dog enl notering een " naturlig död".Innan dess hade hon en gång blivit dömd till döden genom halshuggning men den dommen kom att ändras då det inte gick att bevisa att hon arsenikmördat sin svärson, det blev med andra ord aldrig uppklarat.

 

 

Vidare kan jag berätta att 18 dagar innan Anna Stina dör föder hon en liten flicka den 7 september 1827 som får namnet Anna Sofia.

Anna Stina fick sammanlagt 4 barn .

 

Fängelseföreståndaren ska ha skrivit att Anna Stina på frågan om hon varit skyldig till mordet ska ha svarat ett enstaka " ja".men betonar att detta ja inte kan binda henne vid brottet. Enlugt anteckningarna ska även en medfånge ha sagt att anna Stina dagen före sin död berättat att hon fått vitriololja av sin mor Marta för att förgifta sin make.

 

Fängelseföreståndaren ska även ha skrivit att Anna Stina var "blåslagen på kroppen , som av fall från hög höjd"

Han säger sig ej veta vad detta beror på.Det sägs att blåmärkena ska ha kommit från att hon hoppat ut genom ett fönster men detta borde en fängelseföreständare ha fått vetskap om, kvarstår gör då endast våld inom fängelset.

 

Modern Marta som dog 9 år efter häktningen och som levde sina sista år i isoleringcell, hon ska i samband med Anna Stinas bekännande ha erkännt att hon gett dottern vitriolblandade supar till Per samt vitriololja i smöret på begäran av dottern men hur han kunnat få i sig den vidriga blandningen var en gåta.

 

Kungliga sundhetscollegium förklarade att vitriololja i oblandat tillstånd kan döda en människa men blandad  anses den som medicin. De ansåg att Per ej kunnat dödats av vitriololja.

 

Marta ska efter 7 år i ensamcell ha intagits på sjukinrättning och där begärt att en slutlig dom måtte avkunnas.

Föreståndare och fängelsepräst intygade att hon fört en stilla och berömlig vandel.

Fängelseläkarens intyg vittnar om att marta led av jukdom i underlivet, samt var försvagad av sittande i ensamcell. Han varnar även för ytterliggare hårda bestraffningar i form av vatten och bröd. I dessa intyg kan man spåra viss mmedmänsklighet mot enskild människa trots allt.

 

Dommen blev avrättning genom  halshuggning men domen kom att ändras eftersom det inte kunde bevisas att Per förgiftats av arsenik och vitiololja ansågs inte ha kunnat döda honom och intyg från fängelset inkom om hennes vandel och dommen ändrardes till livstids fängelse. När marta dog efter alla år i isoleringcell hade hon antagligen inte fått träffa en enda anhörig och maken Olof ersson dog året innan henne 1833.

 

Den lilla flickan som Anna Stina födde i fängelset Anna sofia f 1827 kom till allmänna barnhuset i Stockholm den 10 september 1827 som barn nr 299.

Hon dog den 31 Oktober 1827 i tvinsot.

Fader okänd.

 

Anna Stinas make johannes gifter om sig 6 år efter Anna Stinas död med en anna cajsa östendotter.

Han får flera barn med henne.Ett av barnen får namnet Anna Sofia......

 

källor bla anbytarforum, glommersträsk hemsida,boken " byn där Käck började"