Farmor näst längst till höger med sina syskon och mamma Theresia

 På  faderns sida återfinns dom flesta i Hälsingland ,framför allt Färila socken.

Namn som Rist,God och Lif med yrken som dräng,torpare,skogsarbetare och skräddare.

På moderns sida kommer dom från Lappland och Norrbotten  bla.

Namn som vallsten Rådman,Brännström,Fjäril,Käck och Herre med yrken som bonde,soldat,förgångsman och nybyggare.

ARVIDSJAURS FÖRSTE NYBYGGARE PEHR KÄCK

Det finns mängder med information om lappmarkernas historia i form av böcker, tidskrifter, hemsidor, bloggar och annat. jag har lånat matrerial från eldsjälar som forskat om detta för att berätta om min farmors mormors farmors far Pehr ( Petrus) Israelsson Käck 1729-1808 som blev den förste nybyggare i Arvidsjaurs socken 1757. han slog sig ned i Glommersträsk med sin familj och moder.

Pehr föddes 7 November 1729 i Hjoggböle Skellefteå landsförsamling, oäkta son till pigan i gården Karin Pehrsdotter f 1701 från gammelbyn Burträsk.

Pehrs far var bondesonen på gården,Israel Jonsson som var endast 16 år gammal. 

Pehr och modern bodde kvar på gården även efter att Israel gift sig 1733.

1747 blev Pehr soldat enligt mönsterrullan.Rotan nr 36 Käck för Norrbäck= Rönnbacken och Fahlmark

1757 kunde soldater undslippa pommerska kriget om dom insynade mark i lappmarkerna och det gjorde Pehr Käck som kom ditflyttad med sin familj och moder .

De kom till Glommersträsk och slog de sig ner uppe i backsluttningen och Käcken drog neråt bäcken för att snara en gädda till middag. Just när han fått en gädda så hörde han ett skott uppe i liden. Nu har käringen råkat ut för lapparna och blivit skjuten, tänkte han, rusade upp fann en stolt hustru som just skjutit en tjäder! De tog det som ett tecken att de skulle klara sig i lappmarken. 

Insyningen av nybygget Glommersträsk skedde sommaren 1757 och anläggningsutslaget var daterat 1758. I Arvidsjaur församlings Communionsbok är Käck och hans hustru antecknad, för deras nattvard inom församlingen 1758 26/12. Den plats i Glommersträsk där Käck slog sig ned, ligger nedanför snickerifabriken, som tidigare var mejeri. Det är ungefär 200 meter väster om kyrkan, har det berättats. Käck hade många sysslor att sköta förutom uppodlingen av nybruket. 1761 26/1 invaldes han till nämndeman vid häradsrätten. Han var första svensken bland nämndemännen. Vid tinget 1776 var Käck länsman. När käcks hustru dog 1787 blev det ovänskap inom familjen om hur arvet skulle fördelas. Det gick så långt att Käck blev omyndigförklarad. Styvsönerna och mågen Johan Edström förde saken inför domstol. " Anmälandes dessa, att hos anmälte, deras Fader och Svärfader är något arv sedan arvskifte nästlidne höst efter deras afledne moder Kristina (Kerstin) Olofsdotter. Hittills innestode, och att dessutom mellan honom och en del arvingar om tvist vems rätt till arv eller då lösen av Faderns innehavande nybygge i Glommersträsk. Samt att någon mera lösegendom vilka vid Bouppteckningen skall blivit utlämnad över vilken kärande- fadern ej velat inkalla och höras såvida han med sinnes svaghet vara behäftad. Anhållande därför, att vice Kronolänsmannen Johan Edström och nybyggaren Per Larsson Vikberg i Glommersträsk såsom närmast boende emellertid kunna förordnas. Att jämte honom dess egendom sköta och vårda så att densamma icke under hans sjuklighet på något sätt måtte skingras och förminskas. Ovanstående förmyndarskap under berörde Käcks sjuklighet sig åtogo".

Ur 1789 års dombok den 21/1 Inlämnades och upplästes följande skrift enligt avhandling. Sedan Konungens Befallningshavande genom utslag av den 16 september sistlidne år förordnat det hemmanet No 1 Glommersträsk och Arvidsjaur socken, skulle till följe utav Högl. Kongl. Kammar.Collegie Resolution av den 14 november 1764 delas i tvenne lika delar. Har underskrevne till behållande av sämja samt undvikande av vidare tvist sålunda överenskommit att dess rättsinnehavare vice länsman Johan Edström behåller halva hemmanet med hela åbyggnaden. Den andra hälfen tillfaller och nämde, av länsmans styvsöner, av alla lägenheter såväl uppbrukade som ouppbrukade- ägorna befintliga lador och hässjor- utan någon slags vedergällning, att inf. år tillträda, vilket med namn skrivet.

Bekräftas av Skellefteå den 13 december

Johan Edstöm Per Larsson Vikberg Jon Larsson Västerbottning Olof Larsson

Wittnar Scharin Hans Wiksten

Jon Larsson Västerbottning i Myrträsk sålde sin hemmansdel till Johan Edström för 44 riksdaler..skillingar 4 runst. Specie.

Vid laga ting i Arvidsjaur den 23 januari 1796 beslöts " att länsman Käck hädanefter må, utan andras inseende och förmyndarskap, sitt gods samt egendom själv förestå". Länsmannen Gabriel Hedlund i Skellefteå socken förde Käcks talan i målet. Käck hade intyg från prästen (Kyrkoherde Per Edin) "att han blivit till sina sinnen och god hälsa återställd".

Angående Käcks sjukdom var det helt enkelt så att han missbrukade starka drycker, som det hette på den tiden. I tingsprotokollets marginal var antecknad: "Och som på efterfrågan huru en del i nämnden intygade, att länsmannen Käck esom ofta och under stundom nu vara så rörd till sinnen att han icke sin egendom vid dessa tillfällen behörigen torde kunna sköta och vårda". Redan år 1780 hade Edström mottagit ett gåvobrev av Käck på en del av hemmanet. Edström hade immission på denna hemmansdel. Med denna följde förgångsförmåner, villkor om Käcks och hustruns försörjning. Om detta var det ständiga tvister. Edström lämnade inte de överenskomma förmånerna, trots ideliga påminnelser. I protokollet omnämnes gåvobrevet " Edström, vilken erhållit det med villkor om Käcks och hans hustru omförsörjning, åtminstone måtte då Käck, nu träder i nytt gifte, samt tänker vid Mautnesjaur anlägga än ett nybygge under namnet Aspnäs. Årligen bispringa dem med sex tunnor korn sådant årsväxten giver samt tvenne lispund smör, så länge till dess Käck torde finna sig uti, att med blivande hustrun till Edstöm återflytta.

Edström vidgick sin skyldighet att ombesörja Käck och dess hustru, men ville udandraga sig spannmåls och smör utgiften såsom för tung. Det Hedlund på dess sida återigen höll för ganska billigt vid eftersinnande att uti försörjningen innefattades: husrum, ved och värme, skötsel samt kläder. Häröver Resolverades ".

Käck och hans unga hustru flyttade till Mautnesjaur (Maunesjaur) nuvarande Månsträsk, våren 1797 enl. tingsprotokoll. Ja, så var Käck nybyggare igen vid 68 års ålder. Vilka tankar rörde sig inom den åldrande pionjären, som måste lämna sitt långa livsverk för husfridens skull och börja på nytt. Hustrun Anna Greta Jonsdotter född 1769 Sandträsk, var dotter till Johan Johansson Herre, en soldat från Östanbäck, som blivit nybyggare i Sandträsk. Vid bouppteckningen efter Käck som hölls 1808 var nybygget Månsträsk värderat till 30 riksdaler. Den sammanlagda summan i bouppteckningen uppgick till 125 riksdaler. Käcks dottersöner Per och Johannes Edström blev utsedda till förmyndare för Käcks barn i andra giftet.

                                                       En bild på när Käcks hustru sköt sig en tjäder!

Källa: Elsy Nyman Arvidsjaur ur anteckningar Glommersträsk byn.

Pehrs fruar och barn:

Pehr var gift 2 gånger och fick sammanlagt 7 barn

Gift 1751 första gången med änkan Kerstin Olofsdotter 1715-1787  , hon hadde  3 söner sen tidigare( varav 1 blev över 100 år)

Pehr och Kjerstin fick 2 barn:

1. Lars Persson 1752-1779-drunknade

2. Kristina Persdotter Käck 1754-1796  gift med Johan Edström-5 barn.

Käcks dotter o måg erhöll det västersta av Käcks hemman,Hängenhemmanet med vilkor att mågen aldrig fick sälja eller överlåta något av det , utan det skulle i sin helhet tillhöra Kristinas barn. Gården är uppförd kring 1775 och är numera hembygdsgård.

1796 gifte sig Käck med den 40 år yngre Anna Greta Johansdotter Herre 1769-1815-lungsot, de fick 5 barn.

1. Per Persson  1797-

2.Johannes persson 1799-1801

3. Jonas Persson 1800-1802

4.Anna Lisa persdotter Käck 1802-1873  ( min ana)

5.Lars persson 1806-

Anna-Lisa föddes 1802 i Månträsk och dog -1873 i Vuotner.

Hon gifte sig med Pehr Larsson från  Småträsk Skellefteå och han levde mellan 1802 och 1863.

I kyrkböckerna står det att han dog av slag men enl berätellser så ska han ha ramlat från ett tak och slagit ihjäl sig i Lauker.Kan hända att han fick slag och ramlade ner.

Pehr ska ha bott med sin mor och bror i Kåtasel 1813-1823 och ska ha köpt hemmanet där

av en lapp för en get.

1825 gifter sig Anna Lisa och pehr och Pehr Larsson blev förste nybyggare i Vuotner och bosatte sig på udden vid Vuotnersjön.

6 barn:

Anna Fredrika pehrsdotter 1827-1912

Lars Petter Pehrsson         1828-1864   min ana som tar över hemmanet

Caisa Lisa  Pehrsdotter      1831-

Sara Greta Pehrsdotter      1832-1923

Brita Greta pehrsdotter     1833

Eva Maria Pehrsdotter       1842-1925

LARS PETTER PEHRSSON GIFTER SIG MED SARA ERIKA BRÄNNSTRÖM F 1832 I BAKTEJAUR OCH DOTTER TILL LARS JOHANSSON BRÄNNSTRÖM OCH BRITA MARIA ERSDOTTER FJÄRIL.

LARS PETTER F 1828 DRUNKNAR 36 ÅR GAMMAL I VUOTNERSJÖN

SARA ERIKA DÖR 1911

I VUOTNER FÅR DOM 6 BARN 

LARS JOHAN LARSSON 1854-1922 "KVÄRPA jONAS"

BRITA STINA LARSDOTTER 1855-1924 " CARL OLA  bRITA"

SARA JOHANNA LARSDOTTER 1857-1932 MIN ANA SOM TAR ÖVER HEMMANET "rÅMANS SARA"

ANNA FREDRIKA LARSDOTTER 1859-1895 SVÅRT HANDIKAPPAD BETÄCKNAD "VANSINNIG"

PER AUGUST LARSSON 1861-1884 SVÅRT HANDIKAPPAD BETÄCKNAD "VANSINNIG"

JONAS GUSTAF LARSSON 1863-1942

INGEN AV SÖNERNA VILLE ÖVERTA HEMMANET EFTERSOM DE EFTERBLIVNA SYSKONEN HADE FÖRGÅNGSFÖRMÅNER PÅ HEMMANET.

DET BLIR DOTTERN SARA OCH HENNES MAN JONAS RÅDMAN SOM TILL SLUT ÖVERTAR DET.

Sara med 5 av sina barn. Fr vänster Theresia, Selma, Emma, Viktor och Nicke (Nikolaus)

 Min farmors mormor Sara Johanna Larsdotter föddes 1857 i Vuotner Arvidsjaur och dog där på ålderdomshemmet 1933.

Föräldrarna var bonden Lars Petter Persson 1828-1864 och Erika Larsdotter Brännström.

Saras Pappa drunknade i Vuotner sjön när sara var endast 7 år och det blev hon som senare övertog föräldrahemmet med maken eftersom ingen av hennes bröder ville ha det när de efterblivna syskonen hadde förgångsförmåner på hemmanet.

Sara gifte sig 1878 med Jonas wallsten Rådman från Glommersträsk 1847-1931.

Det finns  en historia om Sara och det är att hon rymde från man o barn med en symaskinsagent till norge men kom senare hem igen.

Sonen Viktor Wallsten mindes att hans syster Emma Vaggade lillebror o sjöng " lille gustaf ,stackars barn,ingen mor o   tjörmut far"

Jonas ska ha haft en jobbig tid utan sin fru men helt plösligt ska hon ha stått i stugan igen. Orsaken till att hon återvände till familjen kan vara en av flera men det sägs att om någon förde händelsen på tal blev hon fullkomligt rosenrasande!

Jonas och Sara fick sammanlagt 6 barn :

Viktor 1878-1957 övertar hemmanet och finns än idag i hans barbarn Ragnas ägo. 

Selma  1880- 1931

Theresia 1882-1971     MIN ANA (min pappas farmor) som flyttar till hälsingland

Nikolaus 1884- 1969

Emma  1886-1968

Gustaf 1991-1996

samt fostersonen Gustaf Nilsson f 1902

Sara hälsade på i hälsingland på nilsvallen i färila när dottern  Theresia fick dottern Anna. Hon tåg tåget den långa vägen till ljusdal och sen gick hon 3 mil i januari  med snö och kyla.

Vore roligt att veta mer om kärlekshistorien med symaskinsagenten!

jag återkommer om theresia och Nils samt om familjen Rådman!