KONFIRMATIONEN

Konfirmation i hedemora på 40-talet

Tradition och historia

I den första kristna kyrkan döptes i huvudsak vuxna och de hade fått dopundervisning före dopet. Ett av momenten i dopritualen var att man lade händerna på den döpte och bad att denne skulle få del av den helige Ande.

Efter hand blev barndopet den vanligaste dopformen. Av naturliga skäl fick man då vänta med dopundervisning tills barnet blivit större och kunde ta emot den. Konfirmationen växte fram som en bekräftelse på att man döpts och sedan genomgått undervisning. Handpåläggningen och bönen lyftes ut ur dopet och blev istället kärnan i ett särskilt sakrament - konfirmationen. 
 
Efter reformationen på 1500-talet försvann konfirmationen som sakrament. Efterhand lade man allt mer vikt vid undervisning av dem som skulle gå till nattvarden för första gången. Luthers lilla katekes, med sina korta förklaringar till Trosbekännelsen, Fader vår och Tio Guds bud, blev långt fram i modern tid den självklara läroboken. Först på 1700-talet återkom något som kan liknas vid en konfirmation. Ordet konfirmation användes officiellt först i början av 1900-talet. Konfirmationen var det som gav tillträde till nattvarden. 
 
Den starka väckelsevågen i Sverige i mitten av 1800-talet och framåt kom också att påverka konfirmationstraditionen och gudstjänstens utformning. Konfirmationen fick ett starkare drag av personlig bekännelse bland annat genom att det tillkom en fråga till konfirmanderna: tror du? 
 
Sedan 1980-talet har dopets betydelse blivit starkare markerad. Man behöver inte längre vara konfirmerad för att till exempel få del av nattvarden, vara fadder eller förrätta dop i krissituation (nöddop). Idag betonas konfirmationen som en möjlighet att under en tid i livet få tillfälle att samtala om de stora livsfrågorna och lära sig mer om kristen tro. 
 
källa: svenska kyrkan

Konfirmationens vett och etikett

Konfirmationens vett och etikett

De flesta kulturer och religioner har någon form av ceremoni som markerar barnets övergång till vuxenlivet, eller som vi säger, konfirmation.
ordet betyder bekräftelse, nu är du redo att ansvara för ditt liv. Läs mer om konfirmation här.

Konfirmation en milstolpe i livet 
  • Förr var detta tillfälle den dag då den unga blev vuxen.
  • Konfirmationen kan idag ske både med eller utan religiösa förtecken.
  • I den kristna kyrkan markeras barnets mognad till vuxen, men detta kan även ske vid en borgerlig konfirmation.



Historik 
  • Det är frivilligt men det krävs att man är döpt.
  • Det var då pojkarna fick bära hatt och långbyxor istället för kortbyxor.
  • Flickorna fick bära hatt istället för schalett.


Olika konfirmationer
    • I Svenska kyrkan måste du vara döpt för att konfirmeras, men dopet kan även ske vid konfirmationen, så det är inget hinder.
    • Protus eller Humanisterna genomför borgerliga konfirmationer. Icke religiösa kurser för ungdomar som där kan diskutera livsåskådning.
    • Islam har trosbekännelens uttalande, shahada, som motsvarigheten till konfirmation. Judendomen har bar/bat mitzva som en markering på att personen nu kan utföra Guds bud.


Klädsel för konfirmanden 
      Förr gällde mörk kostym för pojkarna och en svart klänning för flickorna. Allt detta är borta idag och de lånar kåpor av kyrkan. Ofta kan man låna hem dessa för fotografering. 


Klädsel gäster 
      En 
mörk kostym
       med vit skjorta eller ljusa byxor och en mörk udda kavaj eller blazer med skjorta och slips räcker idag. Och för kvinnorna en 
finare klänning
      , knä eller halvlång. Valfri färg eller mönster. Men för båda könen gäller diskreta färger. Kvinnorna kan med fördel bära hatt. 


Mottagandet på kyrkbacken, men inga blomkransar 
      Ibland förekommer blomsterhyllningar och buketter runt halsen mm. Detta är alldeles fel vid konfirmationen. Det skall inte heller hissas eller hyllas på "studentvis". Det är en glad, men ändock en kyrklig högtid och skall behandlas som sådan. 


En festlig sammankomst 
      Att fira konfirmationen med en familjesammankomst är trevligt. Detta behöver inte firas med stor fest utan mer med en kaffebjudning, lunch eller middag på lördagen, efter "förhöret" i kristen tro eller söndagen. De flesta väljer nog vanligtvis lördagen. Trots att det är söndagens nattvardsgång som är den stora dagen. 


Drycker, men inte brännvin 
      Man dricker inte brännvin vid konfirmation. Möjligtvis kan man stillsamt skåla i vin för konfirmanden.


Dans anordnas inte 
      Man anordnar inte heller fest med dans eller diskotek. Ballonger och serpentiner förekommer inte det heller. 


Tal 
      Kanske någon förälder håller ett lite kortare tal till konfirmanden. Mer än så krävs inte. 


Presenter 
          Man gärna något som markerar inträdet i vuxenlivet. Hushållsdetaljer som porslin, bestick, glas. Smycken, minnessaker mm. 

        källa: vett och etikett

Konfirmation i Bjuråker 1921