Gamla milstolpar

Det är svårt att veta hur länge milstolpar funnits i Sverige men det påbörjades nog när landet fick farbara vägar.

År 1247 bestämdes att vissa bönder i varje by skulle upplåta husrum och skjuts åt resande och då kom också behovet av milstolpar. kuskarna som körde gästerna behövde veta exakt hur lång sträcka de åkt så de visste hur stor restaxa de skulle ta ut.

Från början var stenarna åtminstone i Norrland av trä.De ruttnade ganska snabbt och ersättes då av gedigna stolpar av huggen stewn. På dem finns inhugget hel,halv eller kvartsmil (1/4) PÅ den här tiden talades om " gammal svensk mil". En sån mil motsvarade 36.000fot eller 10.688 meter. Det var mycket vanligt att ange en del av en mil med fjärdingsväg(1/4)

Vid 1700 talets början kom det nya gjutna milstolpar som var prydligt uppsatta på socklar av huggen sten. Vi kan än i dag se dessa stenar efter landsvägarna här omkring  med texten " 1785 FA Cronstedt" sirligt ingjutet. Cronstedt var i slutet av 1700-talet landshövding för Gävleborgs län. Man ville antagligen hedra honom med att gjuta in dennes namn i milstenarna.

Dessa stolpar finns mellan Moviken och Strömbacka i Hälsingland. Det är bara ett par hundra meter mellan dem och den första är bara daterad och visar att vägen byggdes 1847( finns en äldre väg till strömbacka oxå)

Den andra är en milsten som är byggd 1885 och visar 1/2 mil .

Hembiträdet – mångkunnig, flitig och alltid till lags

1920 var det fortfarande lagligt för en familj att aga hembiträdet.
20 kronor i månaden var en vanlig lön för ett hembiträde för 100 år sedan. Det motsvarar drygt 900 kronor i dagens penningvärde.

källa: svenska öden o äventyr